Inverkan av cement och tillsatsmedelskompatibilitet på betongkvalitet

(1) När alkalihalten i cement är hög minskar betongens flytförmåga och sättgångsförlusten ökar med tiden, särskilt när man använder vattenreducerande medel med låg sulfathalt. Effekten är mer uppenbar, medan vattenreducerande medel med hög sulfathalt kan förbättra denna situation avsevärt. Detta beror främst på att kalciumsulfatet som finns i lågkoncentrerade vattenreducerande medel produceras under syntes och neutralisering och har utmärkt vattenlöslighet. Därför, när man använder högalkalicement, kommer tillsats av en viss mängd natriumsulfat och hydroxihydroxisyrasaltretarderare vid blandning av det vattenreducerande medlet att förbättra betongens flytförmåga och sättgångsförmåga.

(2) När alkalihalten i cement är hög och pH-värdet för polykarboxylatvattenreducerande medel är lågt, kommer betongen först att producera en syra-basneutralisationsreaktion. Betongens temperatur kommer inte bara att stiga, utan den kommer också att accelerera cementets hydrering. Betongens flytförmåga och sättmått kommer att uppvisa en relativt stor förlust på kort tid. Därför är det bäst att, när man stöter på liknande cement, inte använda citronsyraretarder utan istället använda alkaliska retarder, såsom natriumhexametafosfat, natriumpolyfosfat etc., vilka är mer effektiva.

(3) När alkalihalten i cement är låg är betongens flytbarhet också relativt dålig. Effekten av att öka doseringen på lämpligt sätt är inte särskilt uppenbar, och betongen är benägen att vattenblöda. Den främsta orsaken till detta fenomen är att sulfatjonhalten i cement är otillräcklig, vilket minskar effekten av att hämma hydreringen av trikalciumaluminat i cement. Vid denna tidpunkt bör en viss mängd sulfater, såsom natriumtiosulfat, tillsättas under blandningen för att komplettera den lösliga alkalin i cementen.

(4) När betongen sipprar ut gul slam, har många porer och bubblor, kan man i princip konstatera att moderluten och cementen har svårt att anpassa sig till varandra. Vid detta tillfälle kan etrar, estrar, alifatiska och andra olika moderlutar blandas. Samtidigt är det nödvändigt att överväga att minska mängden ren vattenreducerande moderlut, tillsätta melamin och natriumhexametafosfat och sedan använda en lämplig mängd skumdämpande medel. Undvik att använda produkter som förtjockningsmedel. Användning av förtjockningsmedel kommer inte att orsaka bubblor, vilket resulterar i för hög lufthalt, minskad betongens densitet och tydlig hållfasthetsreduktion. Vid behov kan garvsyra eller gult bly tillsättas.

(5) När skumkomponenten i slipmedlet i cement är hög, är betongen också benägen att gulna och tillståndet är extremt dåligt efter att ha stått stilla i cirka 10 sekunder. Ibland tror man felaktigt att vattenreduktionshastigheten hos vattenreduceraren är för hög eller att för mycket luft tillsätts under blandningen. Faktum är att det är ett problem med cementens slipmedel. När detta problem uppstår måste skumdämparen användas i enlighet med slipmedlets skumningsmängd, och luftinfångningsmedlet kan inte användas under blandningen.